överskatta

Swedish

Etymology

över +‎ skatta (“estimate”). Attested since circa 1755.

Verb

överskatta (present överskattar, preterite överskattade, supine överskattat, imperative överskatta)

  1. overestimate (deem as greater or better than what is actually the case)
    Antonym: underskatta

Conjugation
Conjugation of överskatta (weak)
Active Passive
Infinitive överskatta överskattas
Supine överskattat överskattats
Imperative överskatta —
Imper. plural1 överskatten —
Present Past Present Past
Indicative överskattar överskattade överskattas överskattades
Ind. plural1 överskatta överskattade överskattas överskattades
Subjunctive2 överskatte överskattade överskattes överskattades
Participles
Present participle överskattande
Past participle överskattad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms
  • överskattning

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.