ansätta

Swedish

Etymology

an (“at”) +‎ sätta (“set”)

Verb

ansätta (present ansätter, preterite ansatte, supine ansatt, imperative ansätt)

  1. to beset, to attack (trouble, harshly criticize, etc.)
    Han var ansatt av djupa tvivel
    He was beset by deep doubts
    Journalisterna ansatte honom med frågor kring skandalen
    The journalists pressed him with questions about the scandal
  2. (technical) to place, to fit (some component, somewhere)

Usage notes

Like beset, but also idiomatic in the sense of "he beset (pressed, etc.) him."

Conjugation
Conjugation of ansätta (weak)
Active Passive
Infinitive ansätta ansättas
Supine ansatt ansatts
Imperative ansätt —
Imper. plural1 ansätten —
Present Past Present Past
Indicative ansätter ansatte ansätts, ansättes ansattes
Ind. plural1 ansätta ansatte ansättas ansattes
Subjunctive2 ansätte ansatte ansättes ansattes
Participles
Present participle ansättande
Past participle ansatt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.