färga

See also: farga

Swedish

Etymology

färg +‎ -a

Pronunciation
  • Audio(file)
  • Homophone: färja

Verb

färga (present färgar, preterite färgade, supine färgat, imperative färga)

  1. to colour, to dye, to taint, to paint
  2. to colour, to impact, to influence

Conjugation
Conjugation of färga (weak)
Active Passive
Infinitive färga färgas
Supine färgat färgats
Imperative färga —
Imper. plural1 färgen —
Present Past Present Past
Indicative färgar färgade färgas färgades
Ind. plural1 färga färgade färgas färgades
Subjunctive2 färge färgade färges färgades
Participles
Present participle färgande
Past participle färgad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
  • färgare
  • färgning

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.