föda

See also: foda, foeda, and fœða

Swedish

Etymology 1

From Old Norse fœða (“food”), from Proto-Germanic *fōdô, from Proto-Indo-European *peh₂-. Cognate with Danish føde, Icelandic fæða, English food.

Pronunciation
  • IPA(key): /ˈføːˌda/
  • Audio(file)

Noun

föda c (uncountable)

  1. food; sustenance
    Är han gammal nog att äta fast föda än?
    Is he old enough to eat solid food yet?
Declension
Declension of föda 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative föda födan — —
Genitive födas födans — —

Etymology 2

From Old Swedish fø̄þa, from Old Norse fœða (“to feed, to give birth”), from Proto-Germanic *fōdijaną. Cognate with Danish føde, Icelandic fæða, English feed, Dutch voeden.

Verb

föda (present föder, preterite födde, supine fött, imperative föd)

  1. to feed
  2. to give birth to
Conjugation
Conjugation of föda (weak)
Active Passive
Infinitive föda födas
Supine fött fötts
Imperative föd —
Imper. plural1 föden —
Present Past Present Past
Indicative föder födde föds, födes föddes
Ind. plural1 föda födde födas föddes
Subjunctive2 föde födde födes föddes
Participles
Present participle födande
Past participle född
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.