förlova

See also: forlova

Swedish

Verb

förlova (present förlovar, preterite förlovade, supine förlovat, imperative förlova)

  1. (reflexive, förlova sig) to become / get engaged (to be married)

Conjugation
Conjugation of förlova (weak)
Active Passive
Infinitive förlova förlovas
Supine förlovat förlovats
Imperative förlova —
Imper. plural1 förloven —
Present Past Present Past
Indicative förlovar förlovade förlovas förlovades
Ind. plural1 förlova förlovade förlovas förlovades
Subjunctive2 förlove förlovade förloves förlovades
Participles
Present participle förlovande
Past participle förlovad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.