förorätta

Swedish

Etymology

Calque of Middle Low German verunrechten.

Verb

förorätta (present förorättar, preterite förorättade, supine förorättat, imperative förorätta)

  1. wrong (to treat unjustly), injure, to fail to treat someone with due respect
    Synonyms: förnärma, förolämpa, kränka, skymfa, såra

Conjugation
Conjugation of förorätta (weak)
Active Passive
Infinitive förorätta förorättas
Supine förorättat förorättats
Imperative förorätta —
Imper. plural1 förorätten —
Present Past Present Past
Indicative förorättar förorättade förorättas förorättades
Ind. plural1 förorätta förorättade förorättas förorättades
Subjunctive2 förorätte förorättade förorättes förorättades
Participles
Present participle förorättande
Past participle förorättad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.