försörja

Swedish

Etymology

för- +‎ sörja, like German versorgen

Pronunciation
  • IPA(key): [fœ̞ˈʂœ̞rːja]
  • (nonstandard, nonetheless common[1]) IPA(key): [fœ̞ˈʂɵrːja] or [fɵˈʂɵrːja]

Verb

försörja (present försörjer, preterite försörjde, supine försörjt, imperative försörj)

  1. to support (living of)
    Föräldrar förväntas försörja sina barn.
    Parents are supposed to provide for their children.

Conjugation
Conjugation of försörja (weak)
Active Passive
Infinitive försörja försörjas
Supine försörjt försörjts
Imperative försörj —
Imper. plural1 försörjen —
Present Past Present Past
Indicative försörjer försörjde försörjs, försörjes försörjdes
Ind. plural1 försörja försörjde försörjas försörjdes
Subjunctive2 försörje försörjde försörjes försörjdes
Participles
Present participle försörjande
Past participle försörjd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References
  1. Tomas Riad (2013), “Våra vokaler förändras. En del flyter samman, andra glider isär. [Our vowels change. Some blend together, others drift apart.]”, in Språktidningen [The language journal]‎, issue 3

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.