fastställa

Swedish

Etymology

fast (“fix”) +‎ ställa (“put”)

Pronunciation
  • Audio(file)

Verb

fastställa (present fastställer, preterite fastställde, supine fastställt, imperative fastställ)

  1. to fix, to determine, to ordain, to confirm, to establish
    De fastställde att ingen annan kunde vara mördaren
    They determined that no one else could be the killer

Conjugation
Conjugation of fastställa (weak)
Active Passive
Infinitive fastställa fastställas
Supine fastställt fastställts
Imperative fastställ —
Imper. plural1 fastställen —
Present Past Present Past
Indicative fastställer fastställde fastställs, fastställes fastställdes
Ind. plural1 fastställa fastställde fastställas fastställdes
Subjunctive2 fastställe fastställde fastställes fastställdes
Participles
Present participle fastställande
Past participle fastställd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.