intränga

Swedish

Etymology

in +‎ tränga

Verb

intränga (present intränger, preterite inträngde, supine inträngt, imperative inträng)

  1. (intransitive) to intrude
  2. (transitive) to push (someone into a corner), to corner

Conjugation
Conjugation of intränga (weak)
Active Passive
Infinitive intränga inträngas
Supine inträngt inträngts
Imperative inträng —
Imper. plural1 inträngen —
Present Past Present Past
Indicative intränger inträngde inträngs, intränges inträngdes
Ind. plural1 intränga inträngde inträngas inträngdes
Subjunctive2 intränge inträngde intränges inträngdes
Participles
Present participle inträngande
Past participle inträngd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms
  • tränga in

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.