låna

See also: lana, laana, Lana, lána, làna, lână, and lãnã

Norwegian Bokmål

Alternative forms

Noun

låna n

  1. definite plural of lån

Norwegian Nynorsk

Noun

låna n

  1. definite plural of lån

Swedish

Etymology

From Old Swedish lana, from Old Norse lána.

Pronunciation
  • Audio(file)

Verb

låna (present lånar, preterite lånade, supine lånat, imperative låna)

  1. (transitive) to loan, to borrow
  2. (ditransitive) to lend

Usage notes
  • Just like lära (“to learn/to teach”), Swedish makes do with one verb by adding particles in or ut.

Conjugation
Conjugation of låna (weak)
Active Passive
Infinitive låna lånas
Supine lånat lånats
Imperative låna —
Imper. plural1 lånen —
Present Past Present Past
Indicative lånar lånade lånas lånades
Ind. plural1 låna lånade lånas lånades
Subjunctive2 låne lånade lånes lånades
Participles
Present participle lånande
Past participle lånad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.