տորոն

Armenian

Alternative forms

Etymology

From Middle Armenian տորոն (toron).

Pronunciation

Noun

տորոն (toron)

  1. madder, Rubia tinctorum (plant and dye)

Usage notes

The plant is very common in Armenia and was exported from it. The red dye from its roots is used in carpet-making. The Armenian Jean Althen famously established madder cultivation in France.

Declension

Descendants

  • Turkish: doron, dorun (dialectal)[1]

References

  1. Gayayan, Harutʿyun (1977), “Gorgagorcutʿyan meǰ kiraṙvoł hayeren pʿoxaṙyal baṙer tʿurkʿerenum [Armenian Borrowings in Turkish, Used in Carpet Making]”, in Lraber Hasarakakan Gitutyunneri [Herald of the Social Sciences] (in Armenian), issue 8, page 99

Further reading

  • Ačaṙean, Hračʿeay (1979), տորոն”, in Hayerēn armatakan baṙaran [Armenian Etymological Dictionary] (in Armenian), volume IV, 2nd edition, a reprint of the original 1926–1935 seven-volume edition, Yerevan: University Press, page 423ab

Middle Armenian

Rubia tinctorum

Alternative forms

  • տորուն (torun), տօրուն (tōrun), տաւրուն (tawrun), տօրոն (tōron)
  • սարուն (sarun) misspelling

Etymology

The origin is unknown. An overview of opinions follows.

Noun

տորոն (toron)

  1. madder, Rubia tinctorum
    Synonym: ֆուվայ (fuvay)

Derived terms

  • տորնուկ (tornuk)
  • տորոն խոտ (toron xot)

Descendants

  • Armenian: տորոն (toron), տօրոն (tōron); տօրօն (tōrōn); դօրօն (dōrōn); տօրուն (tōrun); տօռուն (tōṙun); տուրուն (turun); տա՛րան (táran); տոնիր (tonir); տօ՛նիր (tṓnir)

References

  1. Awetikʿean, G.; Siwrmēlean, X.; Awgerean, M. (1837), ստեպղին վայրի”, in Nor baṙgirkʿ haykazean lezui [New Dictionary of the Armenian Language] (in Old Armenian), volume II, Venice: S. Lazarus Armenian Academy, page 745a
  2. Steblin-Kamenskij, I.M. (1982) Očerki po istorii leksiki pamirskix jazykov. Nazvanija kulʹturnyx rastenij [Essays on the history of Pamir languages. Names of cultivated plants] (in Russian), Moscow: Nauka, page 121
  3. Kerestedjian, Bedros (1945), Kerest Haig, editor, Étude philologique et lexicographique de 6000 mots et noms arméniens avec des comparaisons de 100.000 mots de 900 langues et des données historiques et géographiques (in French), London: Bernard Quaritch Ltd., page 398
  4. Courteille, Abel Pavet de (1870) Dictionnaire turk-oriental (in French), Paris: Imprimerie Impériale, page 229
  5. Greppin, John A. C. (1985) Baṙkʿ Gaɫianosi: The Greek–Armenian Dictionary to Galen, Delmar, New York: Caravan Books, page 41
  6. Mxitʿar Heracʿi (1832) J̌ermancʿ mxitʿarutʿiwn [Relief of Fevers] (Matenagrutʿiwnkʿ naxneacʿ) (in Middle Armenian), Venice: S. Lazarus Armenian Academy, pages 145–146
  7. Seidel, Ernst (1908) Mechithar’s, des Meisterarztes aus Her, ‘Trost bei Fiebern’: nach dem Venediger Druck vom Jahre 1832 zum ersten Male aus dem Mittelarmenischen übersetzt und erläutert (in German), Leipzig: Verlag von Johann Ambrosius Barth, page 104
  8. Mxitʿar Heracʿi (1968), S. S. Arevšatjan, editor, Utešenije pri lixoradkax [Relief of Fevers] (in Russian), 2nd edition, Yerevan: Hayastan, page 191
  9. Basmaǰean, K. Y., editor (1926) Amirtovlatʿi Amasiacʿwoy angitacʿ anpēt [Useless for Ignoramuses of Amirdovlatʿ Amasiacʿi], Vienna: Mekhitarist Press, § 2692, page 454
  10. Варданян, Стелла (1990) Амирдовлат Амасиаци, Ненужное для неучей (in Russian), Moscow: Nauka, § 2362, page 367
  11. Basmaǰean, K. Y., editor (1926) Amirtovlatʿi Amasiacʿwoy angitacʿ anpēt [Useless for Ignoramuses of Amirdovlatʿ Amasiacʿi], Vienna: Mekhitarist Press, § 3503, page 580
  12. Варданян, Стелла (1990) Амирдовлат Амасиаци, Ненужное для неучей (in Russian), Moscow: Nauka, § 3140, page 467
  13. Amirtovlatʿ Amasiacʿi (1940), St. Malxaseancʿ, editor, Ōgut bžškutʿean [The Benefits of Medicine], Yerevan: Academy Press, page 461
  14. Karst, Joseph (1904), “Das trilingue Medizinalglossar aus Ms. 310 der Wiener Mechitaristen-Bibliothek”, in Zeitschrift für Armenische Philologie, volume II, Marburg (Hessen): N. G. Elwert’sche Verlagsbuchhandlung, page 133
  15. Łazaryan, Ṙ. S.; Avetisyan, H. M. (2009), տորոն”, in Miǰin hayereni baṙaran [Dictionary of Middle Armenian] (in Armenian), 2nd edition, Yerevan: University Press, page 764b
  16. Gayayan, Harutʿyun (1977), “Gorgagorcutʿyan meǰ kiraṙvoł hayeren pʿoxaṙyal baṙer tʿurkʿerenum [Armenian Borrowings in Turkish, Used in Carpet Making]”, in Lraber Hasarakakan Gitutyunneri [Herald of the Social Sciences] (in Armenian), issue 8, page 99

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.