föra

See also: fora, fóra, fòra, and fôra

Lombard

Etymology

From Latin forīs. Akin to Italian fuori, Spanish fuera, Catalan fora, French hors.

Adverb

föra

  1. Alternative spelling of feura.

Swedish

Etymology

From Old Swedish fø̄ra, from Old Norse fœra, from Proto-Germanic *fōrijaną. Cognate with Icelandic færa.

Pronunciation
  • audio(file)

Verb

föra (present för, preterite förde, supine fört, imperative för)

  1. Move objects or people from one place to another, bring, transport
    Jag kan föra hem dig om du vill.
    I can bring you home if you want.
  2. to lead in a partner dance
  3. steer; to guide the course of; to bring from one point to another
    Det krävs en stadig hand på rodret för att säkert föra ett skepp förbi dessa rev.
    It takes a steady hand on the rudder to safely bring a ship past these reefs.
  4. to lead, to direct; to steer
    Fången fördes in i rätten handfängslad.
    The prisoner was led into the court handcuffed.

Conjugation
Conjugation of föra (weak)
Active Passive
Infinitive föra föras
Supine fört förts
Imperative för —
Imper. plural1 fören —
Present Past Present Past
Indicative för förde förs, föres fördes
Ind. plural1 föra förde föras fördes
Subjunctive2 före förde föres fördes
Participles
Present participle förande
Past participle förd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

See also

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.