höra
Swedish
Etymology
From Old Swedish hø̄ra, from Old Norse heyra, from Proto-Germanic *hauzijaną, from Proto-Indo-European *h₂ḱh₂owsyéti.
Pronunciation
- IPA(key): /²høːra/, [²hœ̞ːra]
audio (file) - Rhymes: -²øːra
Verb
höra (present hör, preterite hörde, supine hört, imperative hör)
- to hear; to perceive with the ear
- to question; to interrogate
- (often with till) to belong (to), to be a (necessary) part of
- Men vart hör då den här pusselbiten?
- But then where does this jigsaw piece belong?
- Den hör inte alls till detta pussel.
- It doesn't belong to this puzzle at all.
Conjugation
Conjugation of höra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | höra | höras | ||
| Supine | hört | hörts | ||
| Imperative | hör | — | ||
| Imper. plural1 | hören | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | hör | hörde | hörs, höres | hördes |
| Ind. plural1 | höra | hörde | höras | hördes |
| Subjunctive2 | höre | hörde | höres | hördes |
| Participles | ||||
| Present participle | hörande | |||
| Past participle | hörd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Troponyms
- (hear): lyssna
Derived terms
Derived terms
- förhöra
- hör du, hördu, hörru
- höra av sig
- höra hemma
- höra ihop
- höra samman
- höra sig för
- höra till
- höra upp
- hörande
- hörapparat
- hörare
- hörbarhet
- hörbarligen
- hörbar
- hörcentral
- hörfel
- hörförståelseprov
- hörförståelse
- hörglasögon
- hörhåll
- hörlur
- hörsaga
- hörsal
- hörsamhet
- hörsamma
- hörsam
- hörsel
- hörslinga
- hörsnäcka
- hörspel
- hörsägen
- hörtelefon
- hörvärd
- hörövning
- tillhöra
Further reading
- höra in Svensk ordbok.
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.