uppriktig

Swedish

Etymology

From upp +‎ riktig. Compare Danish oprigtig, German aufrichtig, Dutch oprecht.

Adjective

uppriktig (comparative uppriktigare, superlative uppriktigast)

  1. sincere

Declension
Inflection of uppriktig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular uppriktig uppriktigare uppriktigast
Neuter singular uppriktigt uppriktigare uppriktigast
Plural uppriktiga uppriktigare uppriktigast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 uppriktige uppriktigare uppriktigaste
All uppriktiga uppriktigare uppriktigaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.