gud
English
Derived terms
Danish
Etymology
From Old Norse guð (“god”), from Proto-Germanic *gudą. Cognate with English god and German Gott.
Pronunciation
- IPA(key): [ˈɡ̊uð]
- Rhymes: -uð
Noun
gud c (singular definite guden, plural indefinite guder)
- (religion) god, God (deity, supernatural being)
- a mild swear word
Usage notes
- As the name of the sole deity in monotheistic religion, it is used without the article and usually written with a capital G.
Declension
Derived terms
- afgud c
- gudbarn n (“godchild”)
- gudbenådet
- gudbevares
- guddatter c
- guddommelig (“divine”)
- guddommeliggøre
- guddommeliggørelse c
- guddom c (“deity, divinity, godliness”)
- gudebarn n
- gudebillede n
- gudedrik c
- gudegave c
- gudehov n
- gudelig
- gudelære c
- Gudenå
- gudesagn n
- gudeskøn
- gudetro c
- gudfader c
- gudfar c
- gudfrygtig
- gudgiven
- gudhengiven
- Gudhjem
- gudhjælpemig
- gudinde c
- gudløs (“godless, ungodly; atheistic”)
- gudmoder c
- gudmor c
- gudsbegreb n
- gudsbespottelig
- gudsbespottelse c
- gudsbespotter c
- gudsbevidsthed c
- gudsbevis n
- gudsdom c
- gudsdyrkelse c
- gudsforgåen
- gudsforgående
- gudsforgåenhed c
- gudsforgået
- gudsforhold n
- gudsforladt
- gudsfrygt c
- gudsjammerlig
- gudskabt
- gudskelov (“thank God, praise the Lord, thankfully, luckily”)
- gudsrige n
- gudstjenestelig
- gudstjeneste c (“church service”)
- gudstjenstlig
- gudsvelsignelse c
- gudsvelsignet
- gudsøn c
- gudvelbehagelig
- halvgud c
- herregud
- vejrgud c
References
- “gud” in Den Danske Ordbog
Norwegian Bokmål
Etymology
From Danish gud, from Old Norse goð, guð, from Proto-Germanic *gudą, from Proto-Indo-European *ǵʰutós.
Derived terms
References
- “gud” in The Bokmål Dictionary.
Norwegian Nynorsk
Alternative forms
- gu (eye dialect)
Etymology
From Old Norse goð, guð, from Proto-Germanic *gudą, from Proto-Indo-European *ǵʰutós. Akin to English god.
Pronunciation
- IPA(key): /ɡʉː(d)/, /ɡʊː/
- Note: The word is largely literary today, whence the common pronunciation with /d/.
Declension
References
- “gud” in The Nynorsk Dictionary.
Sumerian
Swedish
Etymology
From Old Swedish guþ, gudh, Old Norse guð, from Proto-Germanic *gudą, from Proto-Indo-European *ǵʰutós.
Pronunciation
- IPA(key): /ɡʉːd/
Audio (file) - Rhymes: -ʉːd
Declension
| Declension of gud | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | gud | guden | gudar | gudarna |
| Genitive | guds | gudens | gudars | gudarnas |
Derived terms
- det vete gudarna
- fruktbarhetsgud
- Gud
- gud vet
- gudaaktighet
- gudabeläte
- gudabenådad
- gudabild
- gudaboren
- gudadryck
- gudagestalt
- gudagiven
- gudagnista
- gudagod
- gudagåva
- gudahus
- gudaingiven
- gudaktig
- gudalik
- gudalära
- gudamakt
- gudanamn
- gudars skymning
- gudasaga
- gudaskymning
- gudaskön
- gudason
- gudasänd
- gudatro
- gudavacker
- gudavärld
- gudaväsen
- gudbarn
- gudbevars
- guddotter
- gudelig
- gudfader
- gudfar
- gudfruktig
- gudfruktighet
- gudilov
- gudinna
- gudlig
- gudlighet
- gudlös
- gudlöshet
- gudmoder
- gudmor
- gudom
- gudomlig
- gudsbegrepp
- gudsbevis
- gudsbild
- gudsdom
- gudsdyrkan
- gudsfientlig
- gudsfientlighet
- gudsfruktan
- gudsförakt
- gudsföraktande
- gudsföraktare
- gudsföreställning
- gudsförgäten
- gudsförhållande
- gudsförnekare
- gudsförnekelse
- gudsförtröstan
- gudsgemenskap
- gudsgåvor
- gudskelov
- gudslängtan
- gudslån
- gudsman
- gudsmedvetande
- gudsnådelig
- gudsnådelighet
- gudsnådlig
- gudsnådlighet
- gudson
- gudsord
- gudstjänst
- gudstro
- gudsuppfattning
- gudvet
- guvet
- krigsgud
- åskgud
References
Anagrams
Volapük
Pronunciation
- IPA(key): /ɡud/, [ɡud]
Declension
Derived terms
- gudaladäl
- gudaladälik
- gudam
- gudan
- gudanik
- gudik
- gudikan
- gudikanik
- gudiko
- gudikos
- gudikum
- gudikumam
- gudikuman
- gudikumik
- gudikumo
- gudikumön
- gudikön
- gudikün
- gudikünan
- gudikünik
- gudiküno
- gudo
- gudum
- guduman
- gudäl
- gudälik
- gudö
- gudöf
- gudöfik
- gudöfiko
- gudöfo
- gudön
- gudükum
- gudükumam
- gudükuman
- gudükumön
- gudün
- gudünan
- higudan
- higudanik
- higudikan
- higudikanik
- higudikuman
- higudikünan
- higuduman
- higudükuman
- higudünan
- jigudan
- jigudanik
- jigudikan
- jigudikanik
- jigudikuman
- jigudikünan
- jiguduman
- jigudükuman
- jigudünan
- legud
- legudik
- legudiko
- legudikön
- legudön
- legudükön
Yola
Etymology
From Middle English god, from Old English god, from Proto-West Germanic *god.
References
- Jacob Poole (1867), William Barnes, editor, A Glossary, With some Pieces of Verse, of the old Dialect of the English Colony in the Baronies of Forth and Bargy, County of Wexford, Ireland, London: J. Russell Smith, page 43
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.