märka

See also: marka, Marka, márka, mårka, märkä, marką, and Mařka

Swedish

Pronunciation
  • audio(file)

Verb

märka (present märker, preterite märkte, supine märkt, imperative märk)

  1. mark; indicate in some way for later reference
    Märk den ena tärningen med lite färg så du känner igen den.
    Mark one of the dice with some colour so you will recognize it.
  2. scar; to give somebody an injury (physical or mental) which affects the person for a long time
    När han räddades från lägret var han redan märkt för livet av synerna.
    When he was saved from the camp he was already scarred for life from the sights.
  3. take note of, notice
    Märker du inte att båten sjunker?
    Don't you notice that the boat is sinking?

Conjugation
Conjugation of märka (weak)
Active Passive
Infinitive märka märkas
Supine märkt märkts
Imperative märk —
Imper. plural1 märken —
Present Past Present Past
Indicative märker märkte märks, märkes märktes
Ind. plural1 märka märkte märkas märktes
Subjunctive2 märke märkte märkes märktes
Participles
Present participle märkande
Past participle märkt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading

Anagrams
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.