vit
Albanian
    
    Etymology
    
From Proto-Albanian *weta, from Proto-Indo-European *wétos (compare Greek έτος (étos), Latin vetus (“old”)).
Noun
    
vit m (indefinite plural vite or vjet, definite singular viti, definite plural vitet or vjetët)
Declension
    
Derived terms
    
Catalan
    
    
Derived terms
    
Further reading
    
- “vit” in Diccionari de la llengua catalana, segona edició, Institut d’Estudis Catalans.
- “vit” in Diccionari català-valencià-balear, Antoni Maria Alcover and Francesc de Borja Moll, 1962.
Faroese
    
    Etymology 1
    
From Proto-Germanic *witją from Proto-Indo-European *weyd- (“see, know”). Cognate to English wit, archaic Dutch wit, akin to Old Saxon giwit.
Pronunciation
    
- IPA(key): [viːt]
Declension
    
| Declension of vit (singular only) | ||
|---|---|---|
| n3s | singular | |
| indefinite | definite | |
| nominative | vit | vitið | 
| accusative | vit | vitið | 
| dative | viti | vitinum | 
| genitive | vits | vitsins | 
Synonyms
    
- (intelligence): skilningur, fatan, skyn, skil
Pronunciation
    
- IPA(key): [viːt], hasty: IPA(key): [vɪtː]
Declension
    
| Personal pronouns (Persónsfornøvn) | |||||
| Singular (eintal) | 1st person | 2nd person | 3rd person masc. | 3rd person fem. | 3rd person neut. | 
| Nominative (hvørfall) | eg, jeg | tú | hann | hon | tað | 
| Accusative (hvønnfall) | meg, mjeg | teg, tjeg | hana | ||
| Dative (hvørjumfall) | mær | tær | honum | henni | tí | 
| Genitive (hvørsfall) | mín | tín | hansara, hans† | hennara, hennar† | tess | 
| Plural (fleirtal) | 1st person | 2nd person | 3rd person masc. | 3rd person fem. | 3rd person neut. | 
| Nominative (hvørfall) | vit | tit | teir | tær | tey | 
| Accusative (hvønnfall) | okkum | tykkum | |||
| Dative (hvørjumfall) | teimum, teim† | ||||
| Genitive (hvørsfall) | okkara | tykkara | teirra | ||
Synonyms
    
- okur (Sandoy, Suðuroy)
French
    
    Pronunciation
    
- IPA(key): /vi/
Etymology 1
    
See voir.
Etymology 2
    
See vivre.
Etymology 3
    
From Old French vit, from Latin vectis (“rod, lever”).
Noun
    
vit m (plural vits)
- (obsolete, literary) pintle, John Thomas (penis)
-  1785, Donatien Alphonse François de Sade, Les 120 journées de Sodome, ou l'École du libertinage:- Ce fut Durcet qui, ce matin-là, se prêta aux exercices de pollutions, et, comme son vit était extraordinairement petit, il donna plus de peine aux écolières.- It was Durcet who, that morning, took part in the spunking exercises, and, as his dick was extraordinarily small, he caused the school girls more grief.
 
 
 
-  
Further reading
    
- “vit”, in Trésor de la langue française informatisé [Digitized Treasury of the French Language], 2012.
Icelandic
    
    Etymology
    
From Old Norse vit, from Proto-Germanic *witją. Cognate with Faroese vit, Danish vid, Swedish vett, English wit, Dutch wit, German Witz.
Pronunciation
    
- IPA(key): /vɪːt/
- Rhymes: -ɪːt
Noun
    
vit n (genitive singular vits, no plural)
- wits, intelligence
- Hávamál (English source, Icelandic sourve)
- Vits er þörf
- þeim er víða ratar.
- Dælt er heima hvað.
- Að augabragði verður
- sá er ekki kann
- og með snotrum situr.
- Wits must he have
- who wanders wide,
- But all is easy at home;
- At the witless man
- the wise shall wink
- When among such men he sits.
 
 
 
- Hávamál (English source, Icelandic sourve)
- reason, sense
- Viðskiptavit.
- Business acumen.
 
 
- Viðskiptavit.
- knowledge
- awareness, sentience
Declension
    
Synonyms
    
Derived terms
    
- bókvit
- brjóstvit
- fjármálavit
- hugvit
- hundsvit
- hvolpavit
- hyggjuvit
- mannvit
- óvit
- peningavit
- skilningarvit
- verksvit
- vitfirring
- vitfirringur
- vitfirrtur
- vitgrannur
- vitiborinn
- vitlaus
- vitlausrahæli
- vitlegur
- vitleysa
- vitleysingur
- vitmaður
- vitneskja
- vitorð
- vitringur
- vitrænn
- vitskertur
- vitsmunalíf
- vitsmunir
- vitstola
- öngvit
Related terms
    
- vita (“to know”)
Maltese
    
    
Pronunciation
    
- IPA(key): /viːt/
Norwegian Bokmål
    
    
Norwegian Nynorsk
    
    Etymology 1
    
From Old Norse vit, from Proto-Germanic *witją. Cognate with Faroese vit, Norwegian Bokmål vett, Swedish vett, Danish vid, English wit, Dutch wit, German Witz.
Noun
    
vit n (plural vitet)
Etymology 2
    
From the Old Norse vit, the imperative form of Old Norse vita, from Proto-Germanic *witaną, ultimately from Proto-Indo-European *weyd- (“see”).
Alternative forms
    
Old French
    
    Pronunciation
    
- IPA(key): /ˈvit/
Descendants
    
- French: vit
Etymology 2
    
see veoir
Etymology 3
    
see vivre
Old Norse
    
    Alternative forms
    
- mit (← erum vit)
Etymology
    
From Proto-Germanic *wet, *wit. Cognate with Old English wit, Gothic 𐍅𐌹𐍄 (wit).
Declension
    
| number | first person | second person | reflexive | third person | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| case | singular | singular masculine | singular feminine | singular neuter | ||
| nominative | ek | þú | hann, hánn | hón, hǫ́n | þat | |
| accusative | mik | þik | sik | hann, hánn | hana, hána | þat | 
| dative | mér | þér | sér | hánum, hónum | henni | því | 
| genitive | mínn, minn | þínn, þinn | sínn, sinn | hans, háns | hennar | þess | 
| case | dual | |||||
| nominative | vit | it, þit | ||||
| accusative | okkr | ykkr | sik | |||
| dative | okkr | ykkr | sér | |||
| genitive | okkarr | ykkarr | sínn, sinn | |||
| case | plural | plural masculine | plural feminine | plural neuter | ||
| nominative | vér | ér, þér | þeir | þær | þau | |
| accusative | oss | yðr | sik | þá | þær | þau | 
| dative | oss | yðr | sér | þeim | þeim | þeim | 
| genitive | várr | yðarr, yðvarr | sínn, sinn | þeira, þeirra | þeira, þeirra | þeira, þeirra | 
Serbo-Croatian
    
    
Swedish
    
    Alternative forms
    
- hvit (pre-1906 spelling)
Etymology
    
From Old Swedish hvīter, from Old Norse hvítr, from Proto-Germanic *hwītaz, ultimately from Proto-Indo-European *ḱweytos.
Pronunciation
    
- IPA(key): /ˈviːt/
- audio - (file) 
Adjective
    
vit
- of the colour white
- (about person) who has light skin
-  1917, August Strindberg, “Sagan om Stig Storverks son.”, in Hövdingaminnen, page 11:- – De ljusa männen äkta ibland mörka kvinnor, och deras barn bli ljusa; men ännu aldrig har en svart man fått en vit kvinna- – The light men sometimes marry dark women, and their children become light; but yet never has a black man got a white woman.
 
 
-  2012, Görrel Espelund & Andreas Karlsson, “Historien väger tungt för Sydafrikas unga”, in Sydsvenskan:- En politisk affisch där en vit man och en svart kvinna håller om varandra väcker debatt i Sydafrika.- A political poster where a white man and a black woman hug each other is provoking debate in South Africa.
 
 
 
-  
- signifying honesty and openness
-  2014, Johanna Karlsson, “Han ville få sin lön – men fick då sparken”, in Kvällsposten:- Mycket jämfört med de som betalades svart, men inte mycket för två månaders heltidsarbete på vitt kontrakt.- Much compared to what was paid illicitly, but not much for two months' full-time work with a legitimate contract.
 
 
 
-  
- (about a period of time) dry, without alcohol consumption
-  2010, “"Vad var viktigast för dig i veckan?"”, in Göteborgs-Posten:- En person berättade att det viktigaste som hänt var att han hade haft en vit vecka. Han hade alkoholproblem och stod för det.- One person said that the most important thing that happened was that he had a dry week. He had alcohol problems and and stood for it.
 
 
-  2010, “Läkare ser vit januari som ”meningslös, medicinskt sett””, in Dagens Nyheter:- Att göra januari till en vit månad, efter att ha konsumerat väl mycket alkohol under det år som passerat, är inget som ger någon positiv hälsoeffekt.- Making January a dry month, after consuming a good deal of alcohol during the last year, is not something that will have any positive health effect.
 
 
 
-  
- (about a period of time) with snow
-  2005, “Ingen vit jul i södra Sverige”, in Dagens Nyheter:- Statistiskt sett får man bege sig norr om Siljan för att försäkra sig om en vit jul.- Statistically you have to go north of Siljan to make sure you have a white Christmas.
 
 
-  2008, Karin Abrahamsson, “Sverige fick en vit påsk”, in Aftonbladet:- Det blev en vit påsk i hela Sverige.- It became a white Easter in all of Sweden.
 
 
-  2011, Mikael Anjou, “Ingen snö så vitt man kan se”, in Sydsvenskan:- Hösten är varm, men blir det en vit vinter i Skåne, som de två senaste, eller blir det en våt, som vanligt?- The autumn is warm, but will it be a white winter in Skåne, like the last two, or will it be wet, as usual?
 
 
 
-  
- a style of portion snus that has not been post-moisturized, is less runny, and has a more even taste
Inflection
    
| Inflection of vit | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 | 
| Common singular | vit | vitare | vitast | 
| Neuter singular | vitt | vitare | vitast | 
| Plural | vita | vitare | vitast | 
| Masculine plural3 | vite | vitare | vitast | 
| Definite | Positive | Comparative | Superlative | 
| Masculine singular1 | vite | vitare | vitaste | 
| All | vita | vitare | vitaste | 
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic | |||
See also
    
- vitt (noun)
Further reading
    
- vit in Svensk ordbok.